Alla har ju tankar som mer eller mindre omedvetet dyker upp i huvudet. Det finns ju olika sätt att handskas med dessa tankar. Jag brukar tänka att jag stänger in dom i bubblor eller bakom dörrar som bara jag själv kan öppna, så jag slipper höra på.
Jag var med på en föreläsning för ett tag sen om KBT stresshantering och han som föreläste sa att man kunde låta tankarna komma och bara låta bli att lyssna. Tankarna skulle alltså vara där men jag skulle inte lyssna på dom.. Låter som en bra idé, då behöver jag ju inte anstränga mig så med dessa bubblor och dörrar, vilket jag inte längre behöver tänka så kraftigt på utan det sker mer automatiskt. Så jag testade och det blev ett väldans tjat som malde i huvudet på mig till ingen nytta, även om jag inte behöver lyssna så finns det ju där i bakgrunden. Det fungerade tyvärr inte på mig.
Han sa också att i en stressig situation bara skulle acceptera situationen och låta det vara lite stressigt ett tag, och att det skulle leda till att stressen blev mindre. Men om jag accepterar att det är stressigt, då accepterar jag ju också att jag får vara stressad. Vilket jag absolut inte ska vara, så jag tänker mer att det är bättre att se en sak i taget och inte tänka på att det är stressigt. Låsa in de tankarna helt enkelt.
Tyvärr gick jag inte på någon mer föreläsning, har varit massa annat att göra. Men det var riktigt intressanta föreläsningar och jag kan tänka mig att det nog kan fungera för människor som är lite mer normalt funtade i huvudet. ;) Jag som övertänker allt (när jag får chansen) fungerar det kanske inte lika bra för. Kanske hade jag fått bättre sammanhang om jag gått på fler föreläsningar?
Någon som har några erfarenheter om KBT?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar