Ger upp

Ibland känner jag bara för att ge upp. Jag orkar inte. Orkar inte bry mig om maten, träningen och jobbet. Allt bara går emot, jag blir yr så fort jag ska göra nya saker. Jag får ont i knäna så fort jag försöker anstränga de mer än vanligt. Jag känner bara för att hetsäta chips. Men så finns det någonting någonstans som gör att jag inte helst äter chips som gör att jag fortsätter gå till jobbet och tar på mig nya uppgifter som innefattar nya saker trots kraftig yrsel problematik. Det är någonting som gör att jag inte ger upp träningen. Vad det är för något vet jag inte och hur länge detta kommer hålla i sig vet jag inte.

Jag hoppas ju att all denna yrsel ska ge med åren, men än så länge blir det bara värre och värre. Lika så dessa knän, nu kan jag tydligen inte ens cykla utan att få så ont i knäna att jag får ta värktabletter.

Vad är fel?!

vad är det för fel på allting?!

Motvind

Varför ska jag behöva jobba i motvind hela tiden? Måste allt va så tungt jämt? Kan ju tro att jag gjort något allvarligt fel här i livet! Är så fruktansvärt less på allting just nu! Vet inte vad jag ska göra av mig själv.

Det känns ibland som om det här livet inte är menat för mig.

Hur gör man?!

jaha vad gör man nu då?! När man har allt det där man kämpat så hårt för? Ett bra jobb, en trevlig lägenhet och rutiner. Ska man verkligen bara leva efter det då? Ska livet bara se ut så här? Bara vara nöjd och låta dagarna gå?

Tystnaden

Ibland är tystnaden bara så fantastisk. Att bara va och allt är helt tyst.

Gå och andas

Idag har jag gjort något jag inte tidigare varit medveten om att jag inte har gjort, jag har gått och andats samtidigt! Det kändes väldigt bra måste jag säga.

Hjärnspöken

Då tackar vi för dom och hälsar de hjärtligt välkomna! Jag ska ju ändå inte sova mellan C och Atur så jag har all tid i världen att lyssna på era idéer och långa utläggningar om saker jag just nu inte kan göra någonting åt.